Vad är ADHD?

Vad är ADHD?

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Tillståndet är ett utvecklingsrelaterat syndrom vilket innebär att symtomen inte är tecken på sjukdom utan ett annat sätt att fungera och att detta visat sig tidigt i livet. Symtomen vid ADHD är normalt förekommande i befolkningen och diagnos sätts när tillräckligt många symtom är av den grad att de befinner sig i den yttersta dimensionen av normalfördelningen och symtomen leder till funktionsnedsättningar inom centrala livsområden. Studier har visat att ADHD-diagnoserna ökar men det är inget nytt syndrom och redan under andra delen av 1700-talet beskrevs ett tillstånd som idag skulle klassificeras som ADHD. Det som vi idag känner till som ADHD har genom historien gått under olika namn som till exempel MDD (Minimal Brain Damage) och ADD (Attention Deficit Disorder). I Sverige var det tidigare vanligt att använda begreppet DAMP.

Kärnsymtomen vid ADHD är svårigheter att reglera uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Det är också vanligt med nedsatt känslomässig reglering, nedsatt motivationsreglering samt svårigheter att snabbt ställa om till nya förutsättningar. Det handlar inte om en total oförmåga att använda dessa funktioner utan symtom och funktionsnedsättning varierar beroende på sammanhang och det kan även skilja sig ganska mycket mellan olika personer. Dessutom finns det en variation beroende på personlighet, intellektuell kapacitet, ålder och till viss del kön.

Initialt var ADHD reserverat för barn och ungdomar men de senaste två decennierna har intresset för vuxna med ADHD ökat, bland annat till följd av att studier visat att syndromet inte är förbehållet barn och ungdomar utan i många fall fortsätter upp i vuxen ålder. Hur många som fortsätter ha ADHD upp i vuxen ålder har varierat i olika studier men det finns en hygglig samstämmighet att omkring 60-65% av de individer som fått ADHD diagnos som barn fortsätter att ha symtom i vuxen ålder.

För att ställa diagnosen ADHD krävs det att symtomen leder till negativa konsekvenser inom flera livsområden som t.ex. skolan, arbetet, privatlivet eller det sociala livet. Läs mer om ADHD utredning här.

Förekomst

På senare år har fler personer än tidigare fått diagnosen, vilket troligen främst beror på att kunskapen om ADHD har ökat och att fler personer med ADHD därför uppmärksammas och söker hjälp. Befolkningsbaserade undersökningar (mätningar som görs på personer som inte sökt vård) visar att mellan 5-7 procent av barn och ungdomar och drygt 3-5 procent av vuxna har ADHD. I vuxna kliniska grupper (personer som sökt specialistpsykiatrisk vård) är förekomsten ca 20%.

Diagnoskriterier

Enligt DSM-5 (en psykiatrisk diagnosmanual) heter tillståndet i dagsläget ADHD och typ av presentation och allvarlighetsgrad ska specificeras. De olika presentationerna är indelade i främst uppmärksamhetsnedsättning, främst hyperaktivitet-impulsivitet samt som en kombinerad presentation som innefattar symtom ifrån samtliga presentationer. Det kallas för presentation istället för form för att uppmärksamma det faktum att symtomen kan skilja sig under livets gång. Allvarlighetsgraden ska specificeras som mild, måttlig eller svår.

Huruvida en ADHD diagnos ska fastställas eller inte kan endast avgöras av en expert då det är en komplex uppgift med många olika parametrar. Läs mer om hur en ADHD utredning går till hos oss på ADHDhälsan. Bland annat krävs det att det finns klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning, ADHD-symtom uppkommer i flera områden i livet och att symtom förelåg även i barndomen. De symtom som utreds vid en ADHD-utredning är följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet och ouppmärksamhet från DSM-5 (American Psychiatric Association, 2022).

Ouppmärksamhet (koncentrationssvårigheter)

• Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
• Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.
• Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.
• Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna).
• Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
• Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor).
• Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg).
• Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
• Är ofta glömsk i det dagliga livet.

Hyperaktivitet (Överaktivitet)

• Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter, kan inte sitta still.
• Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).
• Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara “på språng” eller “gå på högvarv”.
• Pratar ofta överdrivet mycket.

Impulsivitet

• Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
• Har ofta svårt att vänta på sin tur.
• Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).

Ofta fler diagnoser vid ADHD-diagnos

Ett annat krav för att diagnosen ska ges är att symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom. Även att symtomen inte förklaras bättre med någon annan psykisk störning.

• Komorbiditet (d.v.s. samsjuklighet) mycket vanligt vid ADHD – det är därför ofta svårt med differentialdiagnostik.
• Koncentrationsproblem förekommer i samband med flera andra diagnoser (t.ex. depression). Det är mycket viktigt med noggrann anamnes så att inte fel diagnos ställs.

Orsaker

I dagsläget vet vi inte fullt ut orsakerna till ADHD men vi vet att den genetiska påverkan är den enskilt faktorn viktigaste faktorn och att ärftligheten är hög. Det finns även stöd för att miljöfaktorer spelar roll som till exempel för tidig födsel, låg födelsevikt och missbruk hos modern under graviditeten. ADHD är inte orsakat av bristande uppväxt men uppväxtmiljön har stor betydelse för hur problemen utvecklas och vilka konsekvenser de får.

Könsskillnader

Flickor, kvinnor och påverkan av kön har varit förbisedda områden i såväl ADHD-forskningen som i den kliniska vardagen och länge utgick man ifrån att ADHD sällan existerade hos det kvinnliga könet. Forskningen om ADHD hos flickor och kvinnor tog fart under senare delen av 90-talet men fortfarande är kunskapsläget lågt jämfört med det manliga könet. Flickor och pojkar med ADHD har liknande grundproblem och huvudsakligen lika stora funktionsnedsättningar. En del studier pekar på att flickor har mer framträdande uppmärksamhetssymtom och mindre hyperaktiva och impulsiva symtom. En större andel av de som får diagnosen ADHD i barndomen är pojkar, troligen då de är mer utåtagerande än flickorna och därför lättare uppmärksammas. Men med stigande ålder jämnas skillnaden i förekomst ut mellan könen eftersom fler kvinnor får diagnosen som ungdomar och vuxna.

Konsekvenser

ADHD kan leda till flera olika funktionsnedsättningar. Vuxna kan till exempel drabbas av ekonomiska svårigheter, arbetslivsrelaterade problem, våld i nära relationer, ökad frekvens av skilsmässor och separationer samt ökad frekvens av trafikolyckor. För barn och ungdomar kan det bli problem i skolan, med kamrater, föräldrarna och på fritiden.

Det är mer regel än undantag att man har andra problem utöver ADHD. Exempel är:

• sömnstörningar
• känslomässig instabilitet
• utagerande beteenden
• ångest, depressivitet och bipolärt syndrom
• ätstörningar
• skadligt bruk och beroende av nikotin, alkohol eller droger
• andra NP tillstånd som tics, tvångssyndrom, inlärningssvårigheter, autismspektrumtillstånd
• personlighetssyndrom

ADHDhälsans specialistpsykolog, Martin Zemlicka har gjort en studie på psykiatrisk samsjuklighet som visade att vuxna kvinnor och män med ADHD är en psykiatriskt belastad grupp med flera olika andra psykiatriska diagnoser.

Man har även uppmärksammat att kroppslig sjukdom och hälsoproblem är vanligare hos personer med ADHD. Fetma, astma/allergi, magbesvär, smärtproblematik, migrän, epilepsi, typ II diabetes och störningar i sköldkörteln är överrepresenterade.

ADHD-hjälp

Det finns inga mirakelkurer som botar ADHD men man kan få barnet eller sig själv att fungera relativt bra vardagen. Det är viktigt att ha i åtanke att man inte kan förvänta sig att man när man inför stödinsatser ska kunna ta bort dessa så fort det fungerar lite bättre. Forskaren och psykologen Russel Barkley gör en jämförelse med om man är rullstolsbunden och någon tar bort rampen.

Förutom de behandlingar vi tar upp här så finns det en del kontroversiella behandlingar med mindre evidens så som essentiella fettsyror och olika dieter. En annan är neurofeedback som är något som ökat starkt på senaste tiden, även i Sverige, men effekterna verkar oklara och varierar möjligen beroende på vilken typ av neurofeedback som används.

ADHD medicin

• Ofta starka positiva effekter och få biverkningar.
• Oftast centralstimulantia, där Ritalin eller Concerta (långtidsverkande) är de vanligaste preparaten. Den verksamma substansen i båda dessa preparat är metylfenidat och de ökar både dopamin och noradrenalin.
• Finns även Strattera (Atomoxetin) som inte räknas som centralstimulantia. Strattera är en noradrenalinåterupptagshämmare.
• Leder inte till ökad risk för senare missbruk.

ADHD-hjälp för föräldrar

Det kan kännas tufft att vara förälder till barn med ADHD ibland, men faktum är att det finns många föräldrar som får vardagen med påfrestningar att fungera. Ofta har de varit duktiga på att ta emot hjälp i form av att initialt påbörja en utredning, men också få hjälp genom exempelvis föräldraträningsprogram och stöd från sin omgivning.  Läs mer här, ‘föräldrer till barn med ADHD’.

ADHD-hjälp för vuxna 

Både kognitiv beteendeterapi (KBT) och dialektisk beteendeterapi (DBT) kan hjälpa vuxna med ADHD. En manualbaserat KBT skriven av Safren fokuserar mer på executive functioning (exekutiva funktioner). Där inkluderas planering  och organisation samt fokus på att komma åt arbetsminnet genom ökat fokus.

En annan manualbaserad behandling (DBT) är skriven av Hesslinger som fokuserar mer på att reglera känslor, öka förmågan till konsekvenstänkande samt hantera impulsivitet och relationer.

Sammanfattningsvis

Om du tror att du eller någon du känner har ADHD-symtom, är det viktigt att söka hjälp och rådgivning från en läkare eller psykolog som kan göra en noggrann utredning och ge lämplig behandling. Behandling av ADHD kan innefatta läkemedel, terapi eller en kombination av båda. Genom att få rätt diagnos och behandling kan personer med ADHD lära sig hantera sina symtom och leva ett mer produktivt och lyckligt liv.

På ADHDhalsan har vi många års klinisk erfarenhet av utredning och bedömning av psykisk ohälsa och specifikt ADHD. Ta kontakt med oss om du vill få mer information eller påbörja en privat ADHD-utredning online.

Här kan du läsa mer om ADHD: adhdivardagen.se