Förälder till barn med ADHD

Alla föräldrar bär med sig ett mer eller mindre tvivel på sitt föräldraskap. Studier har visat att det är ännu vanligare hos föräldrar till barn med ADHD. Tiden räcker ofta inte till för att ge all den uppmuntran, stimulans, hjälp och tröst man skulle vilja. Att vara förälder till ett barn med ADHD kan periodvis vara extra tufft. Välmenta råd och påpekanden från skola, förskola och släktingar kan även bidra till en känsla av otillräcklighet. Det är därför viktigt att som förälder acceptera att känslan av otillräcklighet kommer att finnas där emellanåt.

Det kan kännas tufft ibland, men faktum är att det finns många föräldrar som får vardagen med påfrestningar att fungera. Ofta har de varit duktiga på att ta emot hjälp i form av att initialt påbörja en utredning, men också få hjälp genom exempelvis föräldraträningsprogram och stöd från sin omgivning.

Är ADHD genetiskt?

Tvilling-, familje- och adoptionsstudier har visat på att ADHD har en stark genetisk komponent, men det finns inga specifika ADHD-gener. En förklaring är att vissa gener är relaterade till dopaminsystemet, som i sin tur är kopplat till ADHD.

Föräldrars påverkan

Forskare är överens om att miljö och uppfostran inte orsakar ADHD. Dock påverkar psykosociala faktorer hur symtomen utvecklas. Därmed kan man som förälder påverka hur symtomen utvecklas och mildra uppkomsten av andra symtom som ofta är relaterade till ADHD, exempelvis aggressivitet. Det finns tyvärr inga sätt som botar ADHD, men det finns sätt att förbättra barnets liv och undvika att sekundära problem uppkommer. Till exempel:

Minska föräldrars stressnivå.
Utveckla samspelet och försök förstå barnets signaler.
Anpassa uppfostran till barnets temperament.
Anpassa miljön

Nedan går vi i tur och ordning igenom dessa.

1. Minska föräldrars stressnivå

En viktig del för att ett barn ska må bra är att föräldern mår bra. Föräldrar hjälper sitt barn genom att ta hand om sig själva i form av god sömn, fysisk motion, god kosthållning och socialt välmående (såsom att träffa vänner). Ta även stöd från skola, vård, vänner, släkt och andra föräldrar i liknande situation. Det är mer krävande att ha ett barn med ADHD och därför är det lätt hänt att man har orealistiska förväntningar på sig själv.

2. Utveckla samspelet

Som förälder med ett barn som har ADHD är det viktigt att försöka fokusera på det som är positivt för att undvika att en negativ spiral uppstår med negativt fokus. Visa genuint intresse för barnets liv genom att ställa öppna frågor, exempelvis ‘Vad var dagens höjdpunkt och bottennapp?’ Försök fokusera på att lyssna och uppmärksamma vad barnet säger när det uppstår meningsskiljaktigheter. Ett sätt är att svara med egna ord vad man tror att barnet menar. Diskutera vad som är positivt och negativt med olika lösningar. Bestäm tillsammans vilka ni ska prova och glöm inte att utvärdera efteråt. Ta också tydligt ansvar när det blir fel och be om ursäkt.

3. Anpassa uppfostran

Många föräldrar med barn som har ADHD jämför sina barn med andra barn i samma ålder. Det är dock viktigt att inte ställa för höga krav på barn med ADHD, utan fokusera på det som barnet lyckas med. Öka sen succesivt kraven i små steg. Instruktioner bör komma steg för steg i form av korta uppmaningar med mycket tydlighet. Neutrala och lugna uppmaningar med bilder fungerar absolut bäst.

Beröm och uppskattning i direkt anslutning till händelsen motiverar. Gränsdragning behövs, men ofta

är det bättre att ignorera ett problematiskt beteende. I efterhand kan man prata om det problematiska beteendet och träffa en överenskommelse så att barnet är förberett på gränsdragningen nästa gång. Då har du som förälder en utarbetad strategi i hur du på ett effektivt sätt lugnt ingriper, utan att hamna i affekt.

4. Anpassa miljön

Barn med ADHD reagerar mer negativt på miljöer som är röriga, ostrukturerade och oförutsägbara. Här kommer fem exempel på hur du som är förälder till ett barn med ADHD, kan skapa en mer ADHD-vänlig miljö:

Schema för vad som ska ske innan och efter skoldagen, t.ex. läxläsning samma tid varje kväll.
Schema med påminnelser i mobilen, t.ex. när gymnastikkläder ska tas med.
Tydliga övergångar, t.ex. ‘Om 10 minuter ska vi äta’.
Minska antalet sinnesintryck (syn, lukt, hörsel och känsel).
Bestämda platser för alla saker i huset och var alla familjemedlemmar sitter vid matbordet.

Utbildning för föräldrar till barn med ADHD

Det finns flera bra föräldraträningsprogram med fokus på psykoedukation och strategier. Oftast är de 8-10 veckor i grupp med en hel del hemuppgifter. Komet, COPE, De Otroliga Åren och Triple P är exempel på utbildningar som främst fokuserar på primärt trotssyndrom/ODD och uppförandestörning/CD symtom. En mer specifik utbildning för ADHD som baseras på COPE erbjuds av Stockholm ADHD Center (fem veckor). Utbudet av fysiska kurser är ganska begränsat utanför storstäderna. Dock finns det väldigt många fördelar med de alternativ som är online.

Har du som förälder också ADHD?

I och med att ADHD är genetiskt så är det inte helt ovanligt att föräldrar också har ADHD. Det kan leda till att barn kan finna ett extra stöd och förståelse. Även för vuxna med ADHD är struktur viktigt och det kan vara svårt att se vad som är normalt och ha rimliga förväntningar på sig själv. Det blir svårt att konkretisera vad som är ‘good enough’.

Forskning har visat att utbildningarna som nämndes tidigare har sämre effekt på föräldrar med ADHD. Därför har ett nytt föräldraträningsprogram utvecklats specifikt för föräldrar med ADHD, IPSA (Improving Parenting Skills Adult ADHD). Gruppträffarna och det individuella stödet fokuserar på användandet av effektiva föräldrastrategier för att förbättra relationen med barnet och minska konflikter.

Här berättar Janne om hur det är att vara förälder till ett barn med ADHD samtidigt som han själv har samma diagnos.