Översikt ADHD

Adhd är en förkortning av Attention deficit hyperactivity disorder. Tillståndet är ett utvecklingsrelaterat syndrom vilket innebär att symtomen inte är tecken på sjukdom utan ett annat sätt att fungera och att detta visat sig tidigt i livet. Symtomen vid Adhd är normalt förekommande i befolkningen och diagnos sätts när tillräckligt många symtom är av den grad att de befinner sig i den yttersta dimensionen av normalfördelningen och symtomen leder till funktionsnedsättningar inom centrala livsområden Studier har visat att Adhd-diagnoserna ökar men det är inget nytt syndrom och redan under andra delen av 1700-talet beskrevs ett tillstånd som idag skulle klassificeras som Adhd. Det som vi idag känner till som Adhd har genom historien gått under olika namn som tillexempel MDD (Minimal brain damage) och ADD (Attention deficit disorder). I Sverige var det tidigare vanligt att använda begreppet DAMP.

Kärnsymtomen vid Adhd är svårigheter att reglera uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Det är också vanligt med nedsatt känslomässig reglering, nedsatt motivationsreglering samt svårigheter att snabbt ställa om till nya förutsättningar. Det handlar inte om en total oförmåga att använda dessa funktioner utan symtom och funktionsnedsättning varierar beroende på sammanhang och det kan även skilja sig ganska mycket mellan olika personer. Dessutom finns det en variation beroende på personlighet, intellektuell kapacitet, ålder och till viss del kön.

Initialt var Adhd reserverat för barn och ungdomar men de senaste två decennierna har intresset för vuxna med Adhd ökat, bland annat till följd av att studier visat att syndromet inte är förbehållet barn och ungdomar utan i många fall fortsätter upp i vuxen ålder. Hur många som fortsätter ha Adhd upp i vuxen ålder har varierat i olika studier men det finns en hygglig samstämmighet att omkring 60-65% av de individer som fått Adhd diagnos som barn fortsätter att ha symtom i vuxen ålder.

För att ställa diagnosen Adhd krävs det att symtomen leder till negativa konsekvenser inom flera livsområden som te x skolan, arbetet, privatlivet eller det sociala livet. Läs mer om Adhd utredning här.

Förekomst

På senare år har fler personer än tidigare fått diagnosen, vilket troligen främst beror på att kunskapen om Adhd har ökat och att fler personer med Adhd därför uppmärksammas och söker hjälp. Befolkningsbaserade undersökningar (mätningar som görs på personer som inte sökt vård) visar att mellan 5-7 procent av barn och ungdomar och drygt 3-5 procent av vuxna har Adhd. I vuxna kliniska grupper (personer som sökt specialistpsykiatrisk vård) är förekomsten c a 20%.

Diagnoskriterier

Enligt DSM-5 (en psykiatrisk diagnosmanual) heter tillståndet i dagsläget Adhd och typ av presentation och allvarlighetsgrad ska specificeras. De olika presentationerna är indelade i främst uppmärksamhetsnedsättning, främst hyperaktivitet-impulsivitet samt som en kombinerad presentation som innefattar symtom ifrån samtliga presentationer. Det kallas för presentation istället för form för att uppmärksamma det faktum att symtomen kan skilja sig under livets gång. Allvarlighetsgraden ska specificeras som mild, måttlig eller svår.

Orsaker

Idagsläget vet vi inte fullt ut orsakerna till Adhd men vi vet att den genetiska påverkan är den enskilt faktorn viktigaste faktorn och att ärftligheten är hög. Det finns även stöd för att miljöfaktorer spelar roll som tillexempel för tidig födsel, låg födelsevikt och missbruk hos modern under graviditeten. Adhd är inte orsakat av bristande uppväxt men uppväxtmiljön har stor betydelse för hur problemen utvecklas och vilka konsekvenser de får.

Könsskillnader

Flickor, kvinnor och påverkan av kön har varit förbisedda områden i såväl Adhd-forskningen som i den kliniska vardagen och länge utgick man ifrån att Adhd sällan existerade hos det kvinnliga könet. Forskningen om Adhd hos flickor och kvinnor tog fart under senare delen av 90-talet men fortfarande är kunskapsläget lågt jämfört med det manliga könet. Flickor och pojkar med Adhd har liknande grundproblem och huvudsakligen lika stora funktionsnedsättningar. En del studier pekar på att flickor har mer framträdande uppmärksamhetssymtom och mindre hyperaktiva och impulsiva symtom. En större andel av de som får diagnosen Adhd i barndomen är pojkar, troligen då de är mer utåtagerande än flickorna och därför lättare uppmärksammas. Men med stigande ålder jämnas skillnaden i förekomst ut mellan könen eftersom fler kvinnor får diagnosen som ungdomar och vuxna.

Konsekvenser

Adhd kan leda till flera olika funktionsnedsättningar. Vuxna kan tillexempel drabbas av ekonomiska svårigheter, arbetslivsrelaterade problem, våld i nära relationer, ökad frekvens av skilsmässor och separationer samt ökad frekvens av trafikolyckor. För barn och ungdomar kan det bli problem i skolan, med kamrater, föräldrarna och på fritiden.  

Det är mer regel än undantag att man har andra problem utöver Adhd. Exempel är:

  • sömnstörningar
  • känslomässig instabilitet
  • utagerande beteenden
  • ångest, depressivitet och bipolärt syndrom
  • ätstörningar
  • skadligt bruk och beroende av nikotin, alkohol eller droger
  • andra NP tillstånd som tics, tvångssyndrom, inlärningssvårigheter, autismspektrumtillstånd
  • personlighetssyndrom

 

ADHDhälsans specialistpsykolog, Martin Zemlicka har gjort en studie på psykiatrisk samsjuklighet som visade att vuxna kvinnor och män med Adhd är en psykiatriskt belastad grupp med flera olika andra psykiatriska diagnoser.

Man har även uppmärksammat att kroppslig sjukdom och hälsoproblem är vanligare hos personer med Adhd. Fetma, astma/allergi, magbesvär, smärtproblematik, migrän, epilepsi, typ II diabetes och störningar i sköldkörteln är överrepresenterade.

Navigering

Allmänna frågor

Genom att fylla i egenremissen som finns här på hemsidan. Därefter tar vi kontakt med dig. Är du osäker på hur du ska gå tillväga, är du alltid välkommen att kontakta oss per telefon eller epost.

Vi vänder oss till barn, ungdomar och vuxna  från 12 års ålder.

Vi använder oss av den kostnadsfria digitala tjänsten zoom i första hand. Du behöver en fungerande internetuppkoppling samt dator med kamera, surfplatta eller mobiltelefon. Vi har arbetat med zoom under Coronapandemin och vi har bara gott att säga om plattformen. Vill du ha mer information så finns det att läsa på: www.zoom.us

Eftersom vi främst utgår ifrån onlinebaserade tjänster finns det inte några geografiska begränsningar. I de fall patienten önskar fysiska möten är man välkommen till våra fina lokaler i centrala Halmstad.

Oftast är det inte något problem då vi ser våra patienter digitalt. I de fall då fysiska möten blir aktuella måste samtliga mötesdeltagare vara fullt friska och vi håller ett avstånd på minst 1.5 m. På mottagningen finns handsprit och munskydd och personalen är extra noga med hygienrutiner. För att minska risken för smitta på mottagningen kan vi inte ta emot anhöriga. Vi följer Folkhälsomyndighetens och regeringens riktlinjer.

info@adhdhalsan.se 
070-845 11 70
telefontid 07.30-08.30 och 16-17

Besöksadress:
Sperlingsgatan 5
302 48 HALMSTAD

Besöksadress:
Sperlingsgatan 5
302 48 HALMSTAD

Telefon: 070-845 11 70
telefontid 16-17, mån-fre

info@adhdhalsan.se