Flickor och ADHD

Innehållsförteckning

Fler inlägg

ADHD hos flickor ser ofta annorlunda ut än hos pojkar. Trots att ADHD är vanligt hos både tjejer och killar, upptäcks och diagnosticeras flickor ofta senare – eller inte alls. Många flickor med ADHD beskrivs som ”duktiga”, tysta eller överanpassade, vilket gör att deras svårigheter lätt förbises.

När ADHD hos flickor inte upptäcks i tid kan det leda till långvarig stress, psykisk ohälsa och en känsla av att aldrig riktigt räcka till. Därför är det viktigt att förstå hur ADHD hos tjejer kan yttra sig.

Hur vanligt är ADHD hos flickor?

Cirka 5–7 procent av barn i skolåldern har ADHD. I barndomen diagnostiseras ADHD betydligt oftare hos pojkar än hos flickor, ofta i relationen 2–3:1. I vuxen ålder minskar skillnaden, och det är inte ovanligt att fler kvinnor än män får sin ADHD-diagnos senare i livet.

Detta talar för att många flickor med ADHD inte upptäcks under uppväxten, trots tydliga svårigheter.

Diagnoskriterier bygger på pojkar

Diagnoskriterierna för ADHD har historiskt tagits fram utifrån studier på pojkar. Det har bidragit till att flickors symtom inte alltid passar in i den klassiska bilden av ADHD.

Hos flickor är hyperaktivitet ofta mindre synlig. I stället dominerar ouppmärksamhet, inre stress, dagdrömmande och mental överbelastning – symtom som inte alltid väcker uppmärksamhet i skolan eller hemmet.

Vanliga ADHD-symtom hos flickor

ADHD hos flickor kännetecknas ofta av:

  • koncentrationssvårigheter och glömska
  • inre rastlöshet snarare än fysisk hyperaktivitet
  • dagdrömmande och svårigheter att komma igång
  • hög anpassning till omgivningens krav
  • stark självkritik och låg självkänsla

Många flickor utvecklar strategier för att ”hålla ihop” vardagen, vilket kan fungera en tid men ofta leder till utmattning längre fram.

ADHD hos flickor utan tydlig hyperaktivitet

Många flickor med ADHD klarar skolan relativt väl, åtminstone på ytan. De får därför sällan stöd, trots att de ofta lägger ner dubbelt så mycket energi som andra för att klara vardagen.

När flickor inte får rätt stöd ökar risken för:

  • långvarig stress
  • prestationsångest
  • självtvivel
  • utmattning i tonår eller vuxen ålder

En tidig ADHD-utredning kan vara avgörande för att förebygga dessa konsekvenser.

Läs mer om ADHD-utredning för barn och ADHD-utredning för vuxna

ADHD hos flickor och psykisk ohälsa

Flickor med ADHD har ökad risk för ångest, depression och självskadebeteende. Det är också vanligt att de får behandling för psykisk ohälsa innan ADHD uppmärksammas, vilket kan innebära att grundproblematiken inte adresseras.

När ADHD identifieras tidigt kan rätt stöd och behandling minska risken för samsjuklighet och förbättra både livskvalitet och självkänsla.

Flickor med ADHD och sociala relationer

Tjejer lägger ofta stor vikt vid relationer och social tillhörighet. ADHD kan göra det svårare att tolka sociala signaler, reglera känslor och hantera konflikter.

Flickor med ADHD kan:

  • känna sig utanför trots social kompetens
  • uppleva mer avvisande från kamrater
  • reagera starkare känslomässigt i relationer

Sociala svårigheter bidrar i sin tur till ökad psykisk belastning.

Varför är rätt diagnos viktig?

ADHD hos flickor är en verklig och betydande funktionsnedsättning. Med rätt diagnos kan flickor och kvinnor få tillgång till:

  • anpassningar i skola och arbetsliv
  • psykologiskt stöd
  • medicinsk behandling vid behov
  • ökad förståelse för sig själva

Många beskriver diagnosen som en lättnad och en förklaring på sådant som tidigare känts oförklarligt.

Läs mer om hur en ADHD-utredning går till

Vetenskapliga artiklar

  • Kok et al (2016). Problematic Peer Functioning in Girls with ADHD: A Systematic Literature Review
  • Klefsjö U, Kantzer AK, Gillberg C, Billstedt E (2021). The road to diagnosis and treatment in girls and boys with ADHD – gender differences in the diagnostic process.
  • Leefler EK, Hartung CM, Bartgis J, Thomas DG (2015). ADHD Symptoms in American Indian /Alaska Native Boys and Girls.
  • SBU Rapport (2005). ADHD hos flickor 

Få hjälp av en psykolog specialiserad på ADHD