Sömnproblem är vanligt men förekommer betydligt oftare hos personer med ADHD. Både barn och vuxna med ADHD upplever ofta svårigheter att somna, täta uppvaknanden under natten och en känsla av otillräcklig återhämtning. Studier har visat att upp till 70 procent av barn med ADHD har problem med insomning eller nattliga uppvaknanden och mönstret är liknande hos vuxna, särskilt när det gäller svårigheter att komma till ro på kvällen.
Sambandet mellan ADHD och sömn är komplext och påverkas både av biologiska faktorer och vardagsrutiner. ADHD påverkar hjärnans reglering av uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå, vilket i sin tur påverkar sömn. För den som vill förstå grunderna bättre finns en fördjupning om vad ADHD är och hur diagnosen påverkar vardagen.
ADHD och dygnsrytm
Dygnsrytm, även kallad cirkadisk rytm, handlar om hur kroppens inre klocka styr sömn och vakenhet. Forskning visar att personer med ADHD i genomsnitt har en senare dygnsrytm än genomsnittet. Det innebär att kroppen naturligt blir trött senare på kvällen och piggare senare på morgonen.
Detta är inte en fråga om bristande disciplin eller dåliga vanor, utan har en tydlig biologisk grund. En senare dygnsrytm är vanligare vid ADHD och kan skapa långvarig sömnbrist när skol- eller arbetstider inte är anpassade. Sömnbrist kan i sin tur förstärka typiska ADHD-symtom som koncentrationssvårigheter, impulsivitet och känslomässig sårbarhet.
Sömnsvårigheter hos barn och vuxna med ADHD
Hos barn med ADHD visar sig sömnproblem ofta genom svårigheter att komma till ro, motstånd vid läggdags och nattliga uppvaknanden. Hos vuxna handlar det oftare om lång insomningstid, ett ”överaktivt” tankeflöde på kvällen och trötthet trots tillräckligt många timmar i sängen.
När sömnproblemen är långvariga och påverkar vardagen kan de vara en viktig pusselbit i bedömningen av ADHD. Vid misstanke om ADHD, hos både barn och vuxna, ingår sömnproblematik ofta som en del i en ADHD-utredning, där man ser till helheten och utesluter andra orsaker till symtomen.
Rutiner och strategier för bättre sömn vid ADHD
För personer med ADHD är övergångar mellan aktiviteter ofta extra krävande, vilket gör det svårare att avsluta dagen och gå till sängs. Regelbundna rutiner är därför särskilt viktiga. Att lägga sig och gå upp ungefär samma tid varje dag hjälper kroppen att stabilisera dygnsrytmen.
Ljus spelar också en central roll. Dagsljus under förmiddagen stärker kroppens vakenhetssignal, medan dämpad belysning på kvällen underlättar insomning. Små förändringar i vardagen kan därför göra stor skillnad över tid.
Fysisk aktivitet, socialt liv och sömn
Både fysisk och social aktivitet under dagtid har visat sig förbättra sömnkvaliteten. Motion kan bidra till kortare insomningstid, färre uppvaknanden och mer djupsömn. För personer med ADHD kan fysisk aktivitet dessutom hjälpa till att reglera rastlöshet och överskottsenergi, vilket indirekt underlättar sömnen.
Social aktivitet ökar också sömnbehovet, men bör helst inte ske för nära inpå läggdags, då det kan bli stimulerande snarare än lugnande.
Mobilanvändning, belöningssystem och ADHD
Många använder mobilen som det sista innan de somnar. För personer med ADHD kan detta vara särskilt problematiskt. Appar och sociala medier är designade för att aktivera hjärnans belöningssystem, vilket personer med ADHD ofta är extra känsliga för.
Skärmens blå ljus hämmar dessutom kroppens melatoninproduktion. Att minska skärmtid på kvällen, använda nattläge eller låta mobilen ligga utanför sovrummet kan därför vara ett effektivt sätt att förbättra sömnen.
ADHD-medicin och sömn
ADHD-medicin kan i vissa fall påverka sömnen, särskilt insomningen. Om sömnproblem uppstår i samband med medicinering är det viktigt att ta upp detta med behandlande läkare. Ofta går det att justera dos, tidpunkt eller preparat.
Rätt behandling kan också ge motsatt effekt, där minskad rastlöshet och bättre struktur leder till förbättrad sömn. Information om behandling vid ADHD och hur den anpassas individuellt finns att läsa mer om hos ADHD Hälsan.